Är så att vi har varit utan signal till boxen ett par dagar nu och som de människor av 2000-talet som
vi är så är det snudd på hysteri hemma.
Stora N var på konferens igår och moi tänkte överbevisa honom om att jag visst är en mkt teknisk och handlingskraftig människa...så jag ringde först till Viasat och fick prata med Emma. Emma var inte till mkt hjälp utan tyckte att jag skulle betala 995:- för att en tekniker skulle komma och kika på boxen.
Bha! tänkte jag, kan ju jag klura ut själv...
Efter mkt pillande och tryckande drog jag den självklara slutsatsen att boxen är i kanonskick, det måste självfallet vara parabolen det är fel på och inte kan det vara så svårt och kika lite på den...
Gick med självsäkra steg upp i sovrummet, öppna fönstret och klev ut på det millimeter tunna plasttaket, kanon! Hade förflyttat mig säkert 10 cm när jag hör en mysko duns bakom mig, va fan?!?
Visade sig att min inte allt för smart katt har bestämt sig för att ta en tur hon också, bara d att fästet var kanske inte det bästa och krypet börjar saaakta glida neråt.
Så självfallet kastar jag mig efter i värsta rambostilen utan en tanke på min egen säkerhet och får tag i ena
bakbenet, knakar misstänkt i plasten, ålar mig som en iller upp mot fönterkarmen, grabbar tag, kastar in katten och mig själv, pustar ut.
Vi har fortfarande ingen tv...
Acta fabula est, plaudite
Maria