Oj den slapp undan...

Fredagen spenderades med stora Ns kusin A + familj då avkomman i familjen fyllde hela 3 år. Vi for direkt efter jobbet och planer på att äta middag tillsammans hade i ett tidigare skede bestämts. Detta innebar dock att kvällen skulle bli sen och oundvikligen skulle yours truly somna.
Tyvärr måste jag erkänna att jag är en "sån där" som helt narkoleptiskt somnar mitt i en mening och kan verkligen inte kontrollera min trötthet.

Så vi åt middag och fika, klockan tickade på...

Vid 22-tiden började jag känna av d första tecknen på ofrivillig narkolepsi och sänder ut en förvarning om att totaldäckning var på ingående. Helt ok tyckte d andra då dom inte hade nå problem med att fortsätta kvällen med mig dregglandes på soffan.
Så jag ger med mig för tröttheten och sussar sött in...

Plötsligt vaknar jag med ett ryck, vad var det jag hörde???? Drömde jag???
Tittar förvirrat runt i rummet och kan konstatera att jag inte drömt det har verkligen hänt.

I min totala sömndimma har tarmen min tränat avslappningsövningar och jag har vaknat av min egen brakskit.

Jo men visst serru!

Acta fabula est, plaudite

Maria